Livet bara går mig förbi

Sedan sist har det varit mycket. Har jag inte varit på arbetet så har jag varit hemma och pluggat. Förutom detta har jag mått allt sämre och fått extremt svårt att sova. Jag och min skrivkollega har suttit med varan examensuppsats, våran magisteruppsats. Uppsatsen är uppdelad av karolinska i två perioder. Så veckan som kommer är sista veckan under första delen. Vi har kämpat under dessa veckor för att ligga i fas. Vi lämnade in vårat meterial inför andra handledningsseminariumet i torsdags och ska under första delen av veckan arbeta med att läsa igenom och ge feedback på två andra tjejers material.

I och med allt detta känner jag att julen mer eller mindre bara swichat förbi utan någon större julkänsla. En julkänsla som brukar finnas där för mig. I morgon är sista dagen på jullovet för barnen så på tisdag börjar de båda skolan för vårterminen, vilket för Fritjof är den sista på lågstadiet.

Helgen är över

Idag är det måndag igen och barnen är i skolan igen och maken på jobbet. helgen gick grymt fort och den blev inte så lugn som var tänkt. I lördags blev det ett oplanerat besök av mina föräldrar. Dessutom hade mamma och pappa med sig barnens kusin Alice. Snacka om att dottern tyckte det var roligt. Med sig hade mina föräldrar med sig fina solrosor som pryder våran köksö för tillfället.

De hade visst hittat ett ställe där det var självplock på solrosor och att man istället för att betala till odlaren istället betalade en summa till organisationen ”Suicide zero”. Känns ju bra att blommorna inte bara gör vårat hem lite finare utan också gör nytta i arbetet för att minska självmorden.

Här är solrosorna plockade. Foto: Lena Karlsson

Barnen tillbringade söndagen först med träning för att senare på dagen dela upp sig. Pappa och Fritjof var hemma och myste medan Matilda och jag åkte till Kolmårdens djurpark för att umgås med varandra. Dock fick mamma åter en gång ställa upp för dottern och åka Wildfire.

Vaccin

Har här tidigare diskuterat om man ska vaccinera sig mot covid19. Jag har hela tiden haft åsikten att det är en plikt att alla medborgare i samhället som kan ta vaccinet bör göra detta. Visst man kan inte tvinga någon men vill man inte fortsätta leva i den mardröm som vi befunnit oss i under ett år så bör man ta det.

Nu har jag som anställd inom regionen fått mina två sprutor av vaccin och veckorna som man ska vänta för att ha ett fullgott skydd har gått. Fick först en dos av astra zeneca vaccinet. Fick dock inte den andra dosen då jag är kvinna under 65 år och detta vaccin inte rekommenderas för denna patientgrupp. om man verkligen ville ha detta vaccin så fick man skriva på papper att man har gjort detta val självständigt trotts att man fått information om riskerna med vaccinet. Den andra dosen vaccin jag fick var istället var pfizers vaccin. I nuläget så ska denna kombination ge ett gott skydd. Men om det skulle framkomma att man behöver ha två doser av samma vaccin kommer vi få ytterligare en spruta av pfizer vaccinet.

Väntar i nuläget på att maken ska få möjlighet till vaccin och att det internationella vaccinintyget kommer så att rörelsefriheten blir större och livet kan fortsätta på ett mer normalt sätt.

Lider av Rosacea

Förebild till höger och efterbild till vänster

I samarbete med Gladskin så har jag fått prova Gladskin Rosacea cream. Rosacea var relativt bra när jag började med creamen. Enligt instruktionerna ska man kunna se ordentlig skillnad vid användandet av 2-3 gånger dagligen efter ett par veckor. Men efter att ha använt den tre gånger dagligen i 2-3 veckor är så ser jag ingen större skillnad. Kanske hjälper den om min rosacea varit sämre vid provtillfället. Kan inte rekommendera denna produkt till de som inte är helt desperata. @buzzador #buzzador #gladskin2021buzz #gladskinrosacea @gladskin.se #gladskinrosaceacream

Livet upp och ner

Sedan sist har det mest varit jobb, familjen och allt som vardagen innebär.

Senaste tiden har fallen av patienterna med coronaviruset inom regionen ökat lavinartat. Därför har våran vardag blivit allt mer osäker. Vi fick för någon vecka sedan det färdiga schemat för tio veckor framåt. Bara några dagar senare fick vi veta att schemat kan komma att förändras efter regionen vilja. Därför kan man inte planera varken sitt liv eller sin jul. Skulle även kunna flyttas till en annan arbetsplats, till avdelningen för coronapatienter eller på någon annan avdelning på sjukhuset. Som en person som älskar ordning och reda, att kunna planera gör detta att det blir allt mer jobbigt.
Även restriktionerna från folkhälsomyndigheten samt de från skolan påverkar oss lika mycket som alla andra. Men det och den osäkerhet som regionens beslut har medfört har livet blivit svårare. Därav tystnaden här inne.

Hur som helst så ska jag ha en dag på jobbet, först administrativa uppgifter på förmiddagen för att sedan ha ett möte med kollegorna som jobbar natt. Lär gå åt många koppar kaffe under dagen, redan två stycken intagna.

Åter igen laddad för jobb

Veckan började med att jag fick missa ett möte på jobbet för att istället vara hemma med sonen då han var snorig igen. Hade fixat barnvakt nästan hela veckan och skulle hämta läxor till honom så att han inte skulle missa för mycket när han är hemma för lite snorighet. Fick då reda på att de nu hade förändrat reglerna för sjukdom utan att informera oss föräldrar. Det innebar att han var välkommen tillbaka till skolan idag. Skönt att han inte missar mer än nödvändigt. Även skönt att inte behöva utnyttja möjligheten till barnvak mer än nödvändigt. Då kan man kanske få barnvakt vid andra tillfällen istället. Innebär också att jag kommer kunna jobba mina nattpass som jag har på schemat under denna vecka. Vet att det är tänkt att vi ska vara ett bra gäng dom jobbar vilket gör det extra roligt att åka till jobbet. Efter att fixat till mig och tagit ett par koppar kaffe känner jag att jag är i fas och är laddad för en natt på jobbet.

Ingen höst utan snuva

Nu har hösten här på riktigt. Som varje år när skolan börjar så blir det förkylningar som går efter några veckor. Dessa förkylningar har gjort att vi alla har varit hemma i veckan. Det på grund av att man ska vara hemma från skola och arbete vid minsta symtom. På grund av mina symtom samt att jag arbetar med det jag gör så har jag fått genomgå ett Corona test. Vilket var negativt, vilket var skönt. Nu gäller det bara att se till att bli friska så att hela familjen kan gå tillbaka till arbete och skola.

Förutom förkylningarna så har hösten gjort sitt intåg i trädgården där äpplena börjar mogna och vissa träds blad börjar skifta färg. Tror dock att temperaturen fortfarande är ganska så skön men med tanke på att man inte varit ute något och mest legat och vilat så har jag inte full koll på detta. Hoppas att temperaturen fortfarande är okej när vi blir friska från det här.

Hösten börjar komma i trädgården

Hur tänker människor egentligen?

Vet inte hur folk tänker egentligen. Nu när sommaren kommit så verkar folk tro att det är fritt fram att träffas och umgås tätt inpå varandra. Man ser släktträffar och andra tillställningar där man sitter tätt intill. Man verkar strunta i att hålla distansen till varandra. Det roliga är att man ser sådana som jobbat med patienter som har covid-19. Att man efter att fått denna erfarenhet sedan utsätter sina nära och kära för risken förstår jag inte. Jag kan förstå att studenter som vill fira dagen med släkt och vänner. De tar ju bara studenten en gång i livet.

Tänk på att hålla distans

Men att dra ihop andra tillställningar som tillexempel släktkalas där ett flertal personer är över 65-70+, är ansvarslöst och rent av korkat. Som vårdpersonal väntar man bara på att antalet covid-19 patienter kommer öka kraftigt vilket kommer få långtgående konsekvenser på samhället i stort och vårdpersonal i synnerhet. Det räcker med 1,5-2 meters avstånd så det borde inte vara så svårt. Så för allas skull så hoppas jag att människor tänker med huvudet och fortsätter att hålla distansen till varandra.

Sjukstugan är över för denna gång

Frånvaron här inne beror på att det har varit sjukstuga här hemma i två veckor. Fritjof var hemma en och en halv vecka med feber och hosta, åter tillbaka i skolan nu i mitten av veckan. Då maken var ledig under helgen kunde jag göra min arbetshelg förra helgen. På söndagsmorgonen när jag kom hem från jobbet hade även Matilda hög feber. Suck, det var bara att ringa till jobbet och meddela att jag inte kunde komma natten mellan söndagen och måndagen då jag inte kunde jobba tio timmars natt för att sedan ta hand om två sjuka barn. På den 12/12 var hon äntligen feberfri. Det gjorde att hon kunde vara med på Lucia firandet på förskolan under fredagen.

Årets sötaste Lucia!


Under helgen för två veckor sedan var det planerat med bakning av lussekatter samt pepparkakor som maken lovat barnen att göra. Den helgen blev det bara lussekatter då sonen inte var så pigg och hade feber och hostade. Så pepparkaksbaket har fått vänta.

Planerat vab gick över till oplanerad vab

Livet och vardagen blir inte alltid som man tänkt sig. Sonen var hemma från skolan i slutet av förra veckan, då på planerad sjukdomsfrånvaro. Skulle nämligen till tandläkaren och läkaren och skulle båda dagarna få lugnande medel som gjorde att han inte kunde vara i skolan något mer under dessa dagar. Början än denna vecka har han fått vara hemma till följd av biverkningar av ett av besöken. Under helgen mådde sonen allt sämre, så vi fick ta beslutet att han fick vara hemma måndag och tisdag med. Planen är att sonen åter är i skolan imorgon igen, får se hur det blir med den planen då han klagar på smärta fortfarande.