Livet upp och ner

Sedan sist har det mest varit jobb, familjen och allt som vardagen innebär.

Senaste tiden har fallen av patienterna med coronaviruset inom regionen ökat lavinartat. Därför har våran vardag blivit allt mer osäker. Vi fick för någon vecka sedan det färdiga schemat för tio veckor framåt. Bara några dagar senare fick vi veta att schemat kan komma att förändras efter regionen vilja. Därför kan man inte planera varken sitt liv eller sin jul. Skulle även kunna flyttas till en annan arbetsplats, till avdelningen för coronapatienter eller på någon annan avdelning på sjukhuset. Som en person som älskar ordning och reda, att kunna planera gör detta att det blir allt mer jobbigt.
Även restriktionerna från folkhälsomyndigheten samt de från skolan påverkar oss lika mycket som alla andra. Men det och den osäkerhet som regionens beslut har medfört har livet blivit svårare. Därav tystnaden här inne.

Hur som helst så ska jag ha en dag på jobbet, först administrativa uppgifter på förmiddagen för att sedan ha ett möte med kollegorna som jobbar natt. Lär gå åt många koppar kaffe under dagen, redan två stycken intagna.

Älskade farfar skulle fyllt 100år!

Idag är det inte en vanlig dag utan det är dagen som min älskade farfar skulle ha fyllt 100år. Tänk att han skulle bli så gammal, min farfar, ha fyllt tresiffrigt. 100 år sedan han föddes. Det var samma år som Sverige gick med i Nationernas förbund, svenska kvinnor som var gifta blev myndiga samt det år som konstnären Zorn gick ur tiden.

Tyvärr får vi inte fira den med honom då vi förlorade honom alldeles för tidigt. Drogs bort från oss bara någon vecka efter min 10års dag. Det på grund av hans många år av rökning som gav honom lungcancer som fick en stor spridning i kroppen. Som vuxen har man kanske insett att han inte var helt felfri. Men för mig som barnbarn har jag bara glada minnen av honom, som värdens bästa farfar. En sådan farfar som man önskar att alla har.

Därför kommer ljus att tändas och mina tankar idag att gå till honom lite extra.

Corona virus

Under de senaste veckorna har man sett de stora motsättningarna mellan olika generationer. Alla dessa 70+ som inte håller sig hemma trotts alla de uppmaningar att just göra det. Sedan har man sett att de fått hat av yngre som anser att de som trotts rekommendationerna är ute i folksamlingar borde avsäga sig vården om de skulle bli sjuka.
Det kanske är att ta i med sådana drastiska åtgärder. Men jag förstår verkligen inte hur de människor som är i riskgrupperna tänker när de trotts rekommendationer ändå rör sig mycket ute och det för deras stora nöjes skull. Säger experter att man ska hålla sig ifrån folksamlingar och hålla sig hemma så bör man följa dessa råd och göra som experterna säger. Det istället för att vara obstinata och bara tänka på sig själv. Men med vetskapen om att man tillhör en riskgrupp samt de riskerna som finns och hur sjuk man verkligen kan bli av viruset så skulle jag om möjligt hålla mig inne och hålla mig relativt ensam. Borde inte vara så betungande då det handlar om en begränsad tidsperiod. Är inte hälsan och livet viktigare än den korta tiden av tillfredsställelse som de känner av att vara i det normala sociala sammanhanget.
Snälla alla som är 70+, håll er hemma så mycket som möjligt utan att träffa andra människor, det är för er egna hälsas skull.

Vilket föredöme är vi föräldrar?

Ibland undrar man var bilister fått sina körkort ifrån. Dels funderar man på det när man kör på de allmänna vägarna när man tillexempel kör mellan jobbet och hemmet ett antal gånger per vecka. Folk kör alldeles för fort och bara försvinner när man kör i högsta tillåtna hastigheten men även de extremt dåliga och farliga omkörningarna.
Men förundras om hur människor kör och parkerat vid skolan. Bör meddela att det finns gott om fria parkeringsplatser kring skolan när man både lämnar och hämtar sonen. Mellan parkeringen och skolan finns det en smal väg som har denna skylt

Även om den är mycket tydlig att dessa fem till sex platser bara är till för på och avstigning så ser man varje gång man besöker platsen att det är parkerade och tomma bilar som står där. Det då ägaren är inne och hämtar eller lämnar barn. Förstår inte vad som är så svårt att förstå?

Lite längre fram finns denna skyllt. Är på och avstignings platserna upptagna så parkerar endel här trotts att det är förbjudet. Därtill kan man tillägga att de riktiga parkeringsplatserna ligger lika nära skolan om inte närmare.

Förstår verkligen inte varför man inte följer skyltningen och trafikreglerna. De är där för våran och andras säkerhet. Antingen skiter de i det eller så har man fått sitt körkort med flingpaketet, frågan är vilket som ligger närmast sanningen?

Dessutom tycker jag det är viktigt att vi som föräldrar lär barnen trafikvett. Men det blir ju svårt när föräldrar inte beter sig på ett föredömligt sätt.

Mycket runt skola och frita nu.

Förra helgen, som spenderades på jobbet gick som förväntar bra. Efter det har en vecka med två jobbnätter flutit förbi. Det har även varit inskolning av sonen på frita denna vecka, vilket maken hållit i. Har gått kanon och sonen verkar trivas än så länge. Under kommande vecka kommer barnen att gå på förskola och frita långdagar, då inskolningen är över och vi vuxna jobbar som vanligt igen.

Det är ganska skönt att ha denna vecka att spela med då det inte bara är sonen som kommer beröras av denna omställning utan hela familjens rutiner kommer behöva ändras. Nästa vecka startar skolan och då även ett nytt kapitel i vårat liv. Slut är livet med sovmorgon för mig och barnen under mina lediga dagar. Nu ska båda barnen upp och vara klara för att komma iväg så att sonen är på plats i skolan kl 08:10. Kommer gå bra när vi väl kommer in i rutinerna.

I helgen har vi kunnat bocka av ytterligare punkter inför sonens första termin i skolan. I lördags var Fritjof var tillsammans med pappa och skaffade gymnastikskor till idrotten i skolan. Fick även ett par gymnastikskor att ha ute i höst och kanske även i vår. Under söndagen var Matilda och pappa på Ikea för att inhandla förvaringslådor, så då köpte de även med sig en skrivbordslampa och pennställ till sonens skrivbord. Det mesta har nu fallit på ålats och nu är det bar en vecka kvar tills sonens första upprop i skolan.

Tänkt på årets Mode

Det jag har funderat på under den sista tiden är det nya modet som kommit i år. I våras var det unga kollegor som suktade efter skor med platå. Jag förklarade att jag gick på högstadiet under tiden det var modernt sist. Och därför har jag väldigt svårt för det modet. Skulle inte ens komma på tanken att ens prova dessa skor. När vi tittade på de skor som hon ville ha kom vi fram till att det var just sådana platåskor som var moderna under slutet av 1990-talet.

Något annat jag reflekterat är modet med magväska. Jag använde sådan i nylon när jag var liten. Använde den i början av 1990-talet eller eventuellt under mitten av 1900-talets sista decennium. Men under denna period hade man magväskan centrerat på magen med bandet runt midjan. Modet nu ska man ha magväskan hängande diagonalt mellan axel och midja, likt bilden nedan.

Magväskan, på bilden ovan, sitter som förr i tiden, även om den kanske ska sitta något mer centralt på kroppen i midjan.

Varför tycker jag att detta mode inte är snyggt beror nog främst på att jag redan genomgått detta mode en gång. Har även insett att modet inte var snyggt då, även om man tyckte det under den aktuella tiden, och modet är inte snyggt nu. Detta innebär kanske bara en sak, att jag börjar bli gammal. Men smaken är ju som baken, delad. Vilket är bra, de som vill ha detta mode får det och jag slipper.