Studier tar mest fokus för tillfället

Det har nästan gått en månad sedan förra inlägget. Under denna månad har jag börjat studera till specialistsjuksköterska med inriktning mot medicin på Karolinska institutet. Första kursen handlar om teori och metod. Trotts att det inte låter intressant så är det faktiskt lite intressant. Som någon av lärarna på utbildningen sa så handlar det inte om att vi alla ska bli forskare utan att vi ska bli konsumenter av vetenskapliga texter. Utbildningen är på halvfart så jag kommer studera samtidigt som jag jobbar 50% på min ordinarie arbetsplats. De två första veckorna innehöll flera heldagar med föreläsningar, en massa arbete inför det första seminariet för denna kurs. Dessa två veckor blev det mer än 100% studier och dessutom flera nätter på jobbet. Nu däremot är det mer lugnt så man börjar undra om man missat något viktigt.

För tillfället sitter jag med en manifest innehållsanalys som ska göras utifrån två intervjuer. Vilket är en del av arbetet inför nästkommande seminarium. I måndags och igår försökte jag tolka statistik som är den andra delen av arbetet inför seminariumet. På måndag ska vi gemensamt gå igenom delarna och diskutera utifrån vad vi kommit fram till.

Just nu!

Helgen är över

Idag är det måndag igen och barnen är i skolan igen och maken på jobbet. helgen gick grymt fort och den blev inte så lugn som var tänkt. I lördags blev det ett oplanerat besök av mina föräldrar. Dessutom hade mamma och pappa med sig barnens kusin Alice. Snacka om att dottern tyckte det var roligt. Med sig hade mina föräldrar med sig fina solrosor som pryder våran köksö för tillfället.

De hade visst hittat ett ställe där det var självplock på solrosor och att man istället för att betala till odlaren istället betalade en summa till organisationen ”Suicide zero”. Känns ju bra att blommorna inte bara gör vårat hem lite finare utan också gör nytta i arbetet för att minska självmorden.

Här är solrosorna plockade. Foto: Lena Karlsson

Barnen tillbringade söndagen först med träning för att senare på dagen dela upp sig. Pappa och Fritjof var hemma och myste medan Matilda och jag åkte till Kolmårdens djurpark för att umgås med varandra. Dock fick mamma åter en gång ställa upp för dottern och åka Wildfire.

Skolan har givit trötta barn

Två laddade barn som började skolan i måndags.

Nu har Matilda och Fritjof genomfört första veckan i skolan för läsåret. De är ordentligt trötta efter hela veckan i skolan. Blir ju en omställning från att vara ledig till att återgå till skolan är mycket krävande och då har de inte varit på frita något under veckan. Vi ser fram emot en lugn helg hemma.

Mot nya mål

Snart är hösten här. Om mindre än två veckor startar skolan för båda barnen. Matilda börjar ettan och Fritjof börjar tvåan. Båda barnen ska i höst få nya klasslärare. Dottern ska få en ung och relativt ny lärare, hoppas verkligen att hon har ordning och reda på allt och kan sätta ner foten mot barnen så att det blir en bra lärande miljö för alla barn. Tror min älskade lilla prinsessa behöver någon som visar var skåpet ska stå. Fritjof hade en underbar lärare förra året som vi hade bra kontakt med angående hans behov. Därför känns det lite nervöst för mig som mamma att han ska få en ny lärare. Men vi kommer att ge henne en ärlig chans att visa vad hon går för. Håller både tummar och tår att hon visar sig vara minst lika bra som hans förra lärare.

Själv kommer jag under de två nästkommande åren att studera på halvtid. Har nämligen fått en utbildningstjänst på kliniken för att studera till specialistsjuksköterska inom medicinsk vård. Både hr och mina chefer stöttar mig i detta, vilket känns väldigt skönt. Känner att jag vill komma vidare och studera. Vill få djupare kunskaper och utvecklas i min profession. Då det inom detta område enbart ges på en skola i Sverige så blir det att genomföra studierna på distans genom Karolinska institutet.
Igår var det äntligen dags att ta det första steget mot att ta examen, nämligen att registrera mig på utbildningen och den första kursen. Så nu är det bara att invänta uppropet om mindre än en månad. I väntan på att studierna ska starta ska jag försöka lära mig att hitta på universitetets hemsida.

Gäller att lära sig att navigera på hemsidan innan terminen startar.

Förtroende för den enskilda läraren

Många har åsikter om dagens skola, att de inte lär barnen det de ska lära sig. Visst finns det pedagoger som man inte har förtroende för. Men vi är nöjda med barnens lärare, bådas klassföreståndare, både Camilla och Anna, har vid stort förtroende för. Även de flesta av resterade pedagoger har vi stort förtroende för, även om det finns vissa undantag.

Vet att det var många som ansåg att men inte lärde sig tillräckligt på den skola som jag gick under både låg- och mellanstadiet. Men det handlar nog om vilken inställning barnen och dess föräldrar har till utbildning. En lärare kan inte tvinga barnen att ta in den kunskap som de erbjuder barnen. Men jag intog mycket kunskap från dessa år då jag var intresserad av att ta in kunskap. Båda barnen är mycket intresserad av att lära sig saker. Just nu är Matilda främst intresserad av att lära sig bokstäver, siffror och att lära sig läsa. Fritjof däremot är väldigt intresserad av de flesta ämnena även om so verkar ligga honom varmt om hjärtat. Hoppas att detta håller i sig och att barnen blir engagerade i sitt lärande och skolarbete även fortsättningsvis. Så för våran del har barnens lärare vårat fulla förtroende om de inte bevisar att man inte kan anförtro dem det förtroendet. I dagens samhälle känns det som kanske föräldrar ska ifrågasätta deras barns intresse för inhämtande av kunskap och elevernas uppträdande i skolan istället för att alltid misstro pedagogernas kunskap och deras mål att maximera elevens inhämtande av kunskap.

På grund av min erfarenhet av skolgången samt på grund av min erfarenhet av att lida av dyslexi kommer göra att jag kommer ha krav på mina båda barn att göra sitt bästa i skolan. För mig är det viktigt att även vara engagerad i deras skolgång och finnas där när de behöver stöttning eller läxhjälp. Om någon av barnen skulle lida av dyslexi skulle de aldrig kunna använda det för att slippa lägga manken till när det gäller skolarbetet då jag vet att det kommer att gå bara att man måste lägga ner många timmar extra än de andra eleverna.

Tillbaka till vardagen

Nu har livet här hemma gått tillbaka till vardagen. Båda barnen har börjat skolan, Fritjof i ettan och Matilda har börjat förskoleklass. Själv har jag Och maken gått tillbaka till jobbet efter semester, föräldraledighet och annan ledighet. I nuläget väntar vi på att sonen får sitt schema för läsåret, enligt lärarna är det inte klart än. Matilda däremot har lite svårt att inse att de lediga dagarna mitt i veckan är över. Men det är väl bara en tidsfråga tills hon kommer in i allt ordentligt. Båda klasslärarna för läsåret känns som vettiga läraren med båda fötterna på jorden och med ett bra sunt förnuft. Sedan får man se hur relationen till dem utvecklas men de båda har givit ett bra första intryck.

Innan skolan började och maken hade semester blev det en dag på Kolmårdens djurpark och en dag på High Chaparral. Vilket var två mysiga dagar tillsammans med familjen innan vardagen knackade på.

På jakt efter inneskor

Alla föräldrars som har barn som ska börja ettan på tisdag har fått ett mail från klassföreståndarna för samtliga klasser i årskurs 1. Bland informationen fan vi att barnen skulle ha inneskor att ha på sig inomhus i skolan. Så idag fick det bli en akututryckning till närmaste köpcenter för att införskaffa ett par inneskor till sonen. Vi tittade lite på nätet igår för att se vilken typ av inneskor han vill ha. Tanken är att om han får vara med och bestämma så är det större chans att han verkligen kommer att använda dem.

Vi började leta på skopunkten. Vill ju inte lägga allt för mycket på innerskor. Hittade ett par i hans storlek som han verkligen gillade.

Sonen är helnöjd med de nya inneskorna.

Dottern var i behov av ett par skor till skolan utomhus så hon fick ett par hon också.

Matildas nya skor

Med blandade känslor!

Senaste tiden har det varit mycket med jobbet, skola och allt annat.

För ett par veckor sedan, den 11 juni slutade vår stora pojke förskoleklass. Vilket blev en skolavslutning olikt alla andra skolavslutningar som genomförts tidigare. Men fröknarna på skolan gjorde allt för att den ändå skulle bli väldigt fin för alla inblandade. Sonen hade blandade känslor inför denna dag. Visst vill han ha sommarlov och sedan börja första klass men de måste tyvärr byta lärare och Anna-Lena som han har haft hela detta år har varit hans favorit och hans trygghet i skolan. Kommer garanterat bli bra med nästa lärare också men nervositeten finns där för både mig och min lill pojke.

En som slutat förskoleklass precis och en som ska börja förskoleklass till hösten.

Eftermiddagen på den speciella dagen tillbringades på Kolmårdens djurpark för att göra den lite speciell iallafall. Hoppas på att de får en vanlig skolavslutning nästa år.

Tufft schema även i fortsättningen

Inne på tredje veckan med studier och jobb samtidigt som man ska vara fru och mamma. Känns som tröttheten är total hela tiden. Skulle helst lägga mig ner och sova i en vecka eller två. Men det blir det ju inte bättre av så det är bara att fortsätta med allt. Att dottern sedan är inne i en ”jag vägrar sova” period gör det inte lättare att orka med allt. Jag känner att jag inte är en ungdom längre som orkar att ha massor av bollar i luften på olika ställen samtidigt. Dock ser ljuset i tunneln. Bara några veckor kvar av detta tuffa schema.

Tycker dock att kursen är riktig intressant och ger mig mycket nya infallsvinklar i arbetet med palliativ vård. Det svåraste var att läsa om barn inom palliativ vård. Vilken fruktansvärd situation att vara i, att ens barn är så sjukt att man vet att den kommer avlida inom en snar framtid.

Tufft område att läsa om.

Tyvärr tror jag att jag kommer möta mycket motstånd av kollegor när jag försöker implementera nya sätt att arbetet inom detta område. Men när jag är klar med kursen så kommer jag ha en större möjlighet att motivera och därmed kunna sätta press på olika yrkesgrupper att göra den palliativa vården bättre.

Vårterminen börjar

I morgon startar vi igång vårterminen. Det i och med att sonen börjar skolan igen efter jullovet. Enligt honom kommer det bli mer bokstäver, läsning och räkning under denna termin.

I vår kommer jag att bli lite student igen. Kommer gå en kurs på universitetsnivå i ämnet palliativ vård. Regionen har egentligen en kurs i ämnet men jag får inte gå den kursen då den enbart är för undersköterskor och då får inte sjuksköterskor gå den kursen. Så istället fick jag söka en kurs på universitet.

Att början av våren kommer vara tuff för familjen är något vi har insett. Det då jag kommer studera 100% samtidigt som jag kommer arbeta 90% nattetid. Då det är en kompetensutveckling så kommer jag få studera en viss del på betald arbetstid. det låter bra men detta är bara en bråkdel av den tid som kommer läggas ner på studierna. Det gör att barnen kommer behöver vara på skola och förskola mer än vanligt. De kommer bara vara lediga på helgerna när pappa är ledig. Det mesta av min lediga tid från jobbet kommer gå till studierna.

Min vy under närmaste månaderna.