Inne på tredje veckan med studier och jobb samtidigt som man ska vara fru och mamma. Känns som tröttheten är total hela tiden. Skulle helst lägga mig ner och sova i en vecka eller två. Men det blir det ju inte bättre av så det är bara att fortsätta med allt. Att dottern sedan är inne i en ”jag vägrar sova” period gör det inte lättare att orka med allt. Jag känner att jag inte är en ungdom längre som orkar att ha massor av bollar i luften på olika ställen samtidigt. Dock ser ljuset i tunneln. Bara några veckor kvar av detta tuffa schema.
Tycker dock att kursen är riktig intressant och ger mig mycket nya infallsvinklar i arbetet med palliativ vård. Det svåraste var att läsa om barn inom palliativ vård. Vilken fruktansvärd situation att vara i, att ens barn är så sjukt att man vet att den kommer avlida inom en snar framtid.
Tyvärr tror jag att jag kommer möta mycket motstånd av kollegor när jag försöker implementera nya sätt att arbetet inom detta område. Men när jag är klar med kursen så kommer jag ha en större möjlighet att motivera och därmed kunna sätta press på olika yrkesgrupper att göra den palliativa vården bättre.
