Vissa menar att man bör ta bort antiken ur historiaämnet i förmån för historia i mer nutid. Men svaret på denna fråga är för mig ganska självklar. Man kan verkligen inte stryka epoken antiken inom historiaämnet på grundskolan. Personligen så är denna epok allt annat än mitt favoritområde. Men för att förstå dagens problem i samhället så måste man se på historien.
I kursplanen för undervisningen i historia i grundskolan fokuserar man på två begrepp. Dels tiden men också begreppet historiemedvetandet. Genom att ge eleverna möjligheten till att tillgodose sig kunskaper om huvuddragen i den historiska utvecklingen tillför man en bild av omvärlden med en tidsdimension. Sammanhang och förändring är viktigt i denna kontext. Att kartan har ändrat utseende under olika tider i historien gör dem medvetna om att det ständigt pågår processer det i ett historiskt perspektiv. Historia är ett sätt att se världen i perspektivet då-nu-sedan, och det gör att det historiaundervisningen ger eleverna ett verktyg för förståelse av andra ämnen och områden.
”Historien har präglats av insatser och skeenden, konflikter och spänningar som påverkat utvecklingen i olika avseenden. I ämnet ryms en mångfasetterad bild av skeenden och händelser. I den bilden ingår de sociala, ekonomiska, tekniska och kulturella framstegen, men också konflikter, spänningar och maktförskjutningar inom och mellan länder.”
För att kunna ge eleverna en relativt komplett bild av historien och uppfylla kursplanen i ämnet så är antiken viktig. Både i antikens grekland och i Rom under Romartiden har viktiga delar att tillföra undervisningen. Men även ge en mer komplett bild så är detta viktigt. Att man sedan drar paralleler till vårt eget landområde gör att vi kan se att de gamla grekerna och även rommarna var längre fram i utvecklingen än vi här i norr. Det var även en för oss idag naturligt fenomen, nämligen demokratin som har rötterna i antiken även om formen inte är likadan som idag. Även något som är riktigt aktuellt i nuläget är Olympiska spelen, OS, har rötter i antika grekland. De tidigast dokumenterade olympiska spelen genomfördes nämligen år 776 f.Kr. i det antika Grekland, i staden Olympia.
Jag tycker att svenskt historia är det roligast. Men ett annat område som jag tycker är intressant är Europeisk 1900-tals historia och främst den kring andra världskriget. Denna del, andra världskriget, är också en av de delar som lärare ofta prioriterar. Vilket gör att man uppfyller delar av kursplanen.
”Vår tids historia med framsteg och fredssträvanden men också folkmord, såsom Förintelsen, revolutioner och krig hör till det som alla elever skall ha kunskaper om.”
Kunskaper som dessa ska ge eleverna förståelse för människor och deras livsvillkor under skilda epoker och därmed referensramar för förståelse av skeenden i nuet och förväntningar inför framtiden. Händelser och personer ska sätts in i sitt historiska sammanhang och relateras till människors liv och vardag. Ämnet belyser hur villkoren för kvinnor, män och barn – liksom för olika samhällsklasser och etniska grupper – har påverkats i historiska skeenden. Det är bara att studera olika epokers samhällen och människor, där antiken är viktigt på samma sätt som franska revolutionen.Under varje tid betraktar människor olika företeelser med hjälp av den egna tidens erfarenheter, framtidsutsikter och förhållanden. Genom att eleverna blir medvetna om vad som påverkat utvecklingen under skilda tidsepoker och om sambanden mellan olika faktorer utvecklas en beredskap inför framtiden. Förskjutningar i perspektiven sker ständigt och ämnet speglar dessa förskjutningar. Detta innebär att centrala samhällsfrågor idag kan mycket möjligt behandlas inom ämnet historias ramar. Därmed blir också aktuella händelser insatta i det historiska sammanhanget.
Citat i texten är tagna från Skolverket, kursplan i ämnet historia i grundskolan. Bilderna föreställer Akropolis i Athen, Colosseum i Rom och ”Eden i bollhuset”