Alla hjärtans dag är här i morgon! Man kan bara inte missa det. Var man än vänder sig eller hör så pratas det om det. I tv, tidningar, internet, affärer och bland gemene man så pratas det om denna kärlekens dag. Blir bara så trött. Varför ha en dag som man ska visa att man tycker om någon. Är det inte bättre att ge något eller visa det på annat sätt alla andra dagar då man inte ”måste” säga det. Personligen blir jag gladare med en bukett blommor i mars eller oktober än på just 14 februari. Att visa sin kärlek en annan dag blir liksom större. Samtidigt bör man tänka på de människor som inte har någon. Mår de dåligt annars så mår de inte bättre av att samhället vill manifestera tvåsamheten med den 14/2. Men samtidigt så skulle jag även bli glad om man fick blommor på måndag, man är ju inte bortskämd med att älsklingen kommer hem med blommor.
Det största minnet från alla hjärtans dag är alla dåliga minnen från högstadiet och gymnasiet då man hade rosutdelning i skolan. Då det delades ut rosor till dem som hade pojkvänner, hemliga beundrare eller killar som trånade efter dem. Själv fick jag aldrig några rosor. Samtidigt som jag visste så blev jag lika arg och besviken på mig själv varje år över att jag satt där i klassrummet och hoppades för att sedan bli besviken. Kanske skulle han, den snälla och snygga killen som jag ville skulle se mig skicka mig en ros. Men detta hände aldrig. Denna situation känner nog många igen sig i från alla hjärtans dag under sin skoltid.
Ska ni fira alla hjärtans dag på något sätt?