Nu har verkligen vintern kommit. Det är absolut inga mängder, men utanför mitt fönster faller snöflingor, några iallafall. Vill att det ska komma mer då jag är en person som gillar snö och kyla.
Inte meningen att jag skulle ha den
Efter jobbet så åkte jag till hemtex för att köpa en lykta som jag såg igår, fanns den kvar så var det meningen att jag skulle ha den. Den fanns tyvärr inte kvar men jag blev helt störtförälskad i en annan lykta. Den fick följa med hem. Den passar jättebra i biblioteket framför kakelungnen. Var även på confetti där jag hittade ett nyckelskåp i plåt, det fick efterträda det gamla som föll i backen för ett par månader sedan. Mina nycklar har nu någon stans att vara då jag inte använder dem.
Kommunal & Ingelsta shopping
Idag var det åter jobb. Efter jobbet så åkte jag och hade ett långt samtal med representanter för fackförbundet kommunal, fick även en material tröja och påse. Efter detta besök så sammanstrrålade jag och en kollega, Gunilla, på Ingelsta shopping för att umgås och prata. Det blev en riktigt lång stund, vi gick och kollade i affärerna och slutningen tog vi en fika tillsammans innan vi skilldes åt. En doppresent har inhandlats. Det har varit en mycket trevlig eftermiddag och kväll. Tack Gunilla!
Byte av däck är något növändigt ont
Det är skönt att ha bytt till vinterdäck, inte för det är så mycket bättre i det väglag som är nu men senare i veckan sägs det att det ska bli kallare och eventuelt också snö. Då kan jag skratta mig lycklig att jag redan har bytt. Många i min närhet kommer få bråda dagar, då det blir ett mer vinterlikt väglag.
Laddar
Min Helg!
Har varit ledig i helgen, haft fullt upp! Har städat typ 170 kvadrat, burit möbler hit och dit, byggt ihop en stor bokhylla, umgåtts med pappa många timmar, varit hos storasyster med familj, bytt till vinterdäck, tänt ljus på anhörigs grav och varit i Linköping och shoppat. Nu ska det bli en underbar söndagskväll i soffan och något varmt i handen. Mycket har jag hunnit med och det känns jättebra! Men nästa lediga helg så kommer det bli lite plock i hemmet för mig själv och med hög musik, så är det tänkt iallafall.
Firande i berlin
De som tittat på nyheterna i helgen har nog inte kunnat missat det firande som skett i Friedrichstadshallen i Berlin sista oktober. Nästa måndag, den nionde november så är det nämligen exakt 20 år sedan Berlinmuren föll. Med anledning av detta så kom man att genomföra detta firande i helgen. Närvarande var tre individer som gjorde händelsen för 20 år sedan möjlig. Nämligen Sovjets föredetta ledare Michail Gorbatjov, Usa:s föredetta president George Bush dä och Tysklands föredetta rikskansler Helmut Kohl.
Många tror att firandet kommer att kulminera på årsdagen nionde november. Alla dessa men som var kring de 60 när det begav sig, är inte lika god vigör i dag som för 20 år sedan. Närvarande vid firandet kunde enligt media se att Bush som idag är 85är gick med käpp, Kohl som är 79år i år kom sittande i en rullstol och Gorbatjov yngst i skaran på sina 78 år hade dottern som stöd.
Igår… en underbar kväll
Ännu en Johansson
Nära och kära!
Jag läste syrrans blogg i går. Efter det så kom jag att tänka på en speciell sak som hon skrev om. Nu när det har varit mycket i mitt liv och varje dag är en större kamp än vad dagar är under andra perioder i livet. Då bryr man sig om de nära och kära, varesig man uppmärksammar dem på det. Man omvärderar också värdena i livet.
Mina föräldrar och systrar med familjer betyder väldigt mycket för mig och de vet också om detta. Mormor, Morfar och Farmor vet att jag bryr mig om dem och jag veta att de även om de inte alltid säger det så bryr de sig om mig. Men alla dessa finns i min närhet och jag kan hälsa på dem när jag vill. Men för femton år sedan försvann en mycket viktig person ur mitt liv, nämligen farfar. Vi syskon hade en speciell relation till honom. Jag och mina systrar har under vår uppväxt varit mycket hos våra farföräldrar. Inte för att mamma och pappa behövde barnvakt utan att de var en så stor del av våra liv då de bodde så nära. Jag kan komma på mig själv att jag när jag tänker på honom eller får en känsla som påminner om honom så får jag ett leende på läpparna. Nu har vi alla tre egna liv och tiden räcker inte riktigt till det som man skulle vilja göra. Han försvann från oss alldeles för tidigt, han var ett levande exempel på att rökning dödar. Ska i alla fall tända ett ljus vid graven till helgen.
Tänker på honom!